cluelez

Helvetes jävlar, kärnor i clementinerna igen.

Väntar bara på att frugan ska komma hem från spinningen, då sitter jag där i soffan, släckt ner hela lägenheten. Det är helt tyst, det enda som låter är bältesspännaren som slår till mot min handflata. Det låter lite som att jag sitter och applåderar åt mig själv, men det trodde hon bara första gången. Hon vet mycket väl vad som väntar när hon öppnar dörren.

- Är det kärnorna igen?
- Inte den tonen tack
- Jaha då blir det livremmen igen? (Vi brukar kalla den så för att jag en gång var nära att ta ett liv med den)
Jag nickar och vi går in i sovrummet.

Ska det vara så svårt att förstå att jag inte gillar clementiner med kärnor? Är det för mycket begärt? VA!?!?