cluelez

Idag har det varit snöplogar över hela stan, jag har varit så förbannad. För mig är dom bara ett hinder, lite som en höjdhoppare som ser ribban ligga lite för högt av vad han egentligen klarar att hoppa, så kör jag lite vågade omkörningar som förmodligen snart kommer gå åt helvete. Men kom att tänka på när jag var liten, vad jag älskade dessa kreatur.

Jag och en av mina bästa vänner Dennis blev verkligen glada när snön föll ner från skyn, det betydde att snart skulle det komma en plogbil. När plogbilen kom till gatan så skyfflade han inte undan all snö, han gjorde den bara kompakt och hal. Detta skapade spelplanen av den roligaste sporten någonsin, isbandy. Det var som vanlig bandy fast man kunde glida mycket bättre och målvakten kunde slänga sig utan att oroa sig för bryta en massa ben.

Jag var alltid HV71 och Dennis var Luleå, Bosse Ahl & Fredrik Stillman mot Jarmo Myllis & Bemström. Vi turades om att vara målvakter, Dennis hade investerat i ett mycket fint kit med både plock, stöt och benskydd. Vi kunde spela i timmar, gå in och äta, sedan spela någon timma igen. Hade det funnits någon proffsliga i isbandy så hade nog jag och Dennis varit frontfigurerna. Vi hade varit dom mest eftertraktade på isbandybilderna som skulle bytas frenetiskt på skolorna, funnits på planscher och levt ett jävligt soft liv. Tråkigt att säga, men det verkar ju inte bli någon stor sport det här, jag får helt enkelt knega vidare.

Från kärlek till irritationsmoment