Zlatan och jag.

Zlatan och jag har en sak gemensamt, eller jag har tagit den från Zlatan.
Varje fredag gör jag detta, det har blivit nån slags rutin, som ett avslut på veckan.
Varje Fredag när jag stämplar ut så får jag för mig att göra denna målgesten, tågar ut genom slussen, ut med armarna, nicka med huvudet och le som Zlatan. Kalla mig dum i huvudet, eller psycho som jag har fått höra att jag är. Men för mig känns det bra, känns som jag tar över världen för bara några sekunder. Jag har jobbat färdigt för veckan och helgen väntar, måste man inte fira det? Denna känslan att veta om att helgen väntar framför mig, umgås med mina kära vänner, dricka öl, filosofera (spela fifa), jag älskar det. Och nu är det inte många timmar kvar.



Skillnaden mellan mig och Zlatan är dagen efter vi har gjort denna målgesten.
Zlatan sitter och läser fina recensioner, kollar sitt/sina mål och mår skitbra.
Jag däremot vaknar upp bakfull och alltid någonting att ha ångest för.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0